Vi svarar och förklarar

Efter uppmaning från trygghetsrådet har det inkommit lite frågor om Skellefteå Ridklubb och verksamheten. Verksamheten svarar och förklarar på de inkomna frågorna. Vi uppmanar alla som har frågor och funderingar att höra av sig till oss så vi får möjligheten att förklara, Tack till er som ställt frågor.

• Varför satsar Skellefteå ridklubb inte på ungdomar utan på vuxna som rider som hobby?

Skellefteå Ridklubbs verksamhet är framförallt för barn och unga och ridskolan är navet i föreningen. Det betyder att alla aktiviteter som inte är ridskola drivs av ideella krafter, där de ideella sektionerna och medlemmarna har sitt engagemang.
Hur Skellefteå Ridklubbs verksamhet ser ut från år till år är lite olika, vilket utbud som ges beror på de som vill engagera sig, det som styrs av personalgruppen och säkerställs från år till år är ridskolan, såsom ridskoletävlingar, ridläger osv.

Ingen satsning är genomförd/riktad för vuxna på hobbynivå däremot ser vi alla medlemmar som lika mycket värda- oavsett om de är en ungdom som elitsatsar eller en vuxen hobbyryttare så har alla en viktig plats på våran klubb.

• Varför är inte anläggningen till för alla och varför får inte vem som helst träna hos oss?

Skellefteå Ridklubbs aktiviteter och aktiva medlemmar går i första hand eftersom vi hyr anläggningen av Skellefteå Kommun för vår verksamhet.
Det är därefter fritt fram för andra att hyra in sig i anläggningen och dessa betalar då hyra enl. avtal som baseras på kostnader som klubben har för anläggningen. Så påståendet att anläggningen inte är till för alla stämmer inte, alla får träna på anläggningen och för fördelning av träningstider finns fördelningsprinciper som är framtagna likt andra sporter inom kommunen.

• Varför får man inte ge varandra råd när man rider om man kommer från en annan klubb?

Råd får man självklart komma med, det är skillnad på träning/lektion och råd/tips, detta gäller alla som rider på anläggningen, så ingen skillnad beroende på klubbtillhörighet. En förälder till ett litet barn behöver självklart hjälpa barnet då denne inte kan rida ponnyn helt själv och detta hamnar då under regeln råd.

För att hålla träning på anläggningen krävs relevant aktuell utbildning.
Säkerhet och hästvälfärd är av stor vikt när det kommer till träning/ tävling. SvRF har under flera år arbetat aktivt i hästvälfärdsfrågor och säkerhet. Det ligger till grund för att vi beslutat att man ska vara utbildad av SvRF för att bedriva träning på anläggningen, för att säkerställa att säkerhet och hästvälfärd genomsyrar träning på anläggningen.
Genom att trygga oss i dessa regler behöver vi inte heller ha en/ flera personer som bedömer vem som har rätt att hålla träningar och inte, det känns tryggt och rättvist för alla.
För att gå SvRFs utbildningar krävs ofta erfarenhet som vi inom klubben kan erbjuda bla genom ledarstegen, därav kan även våra ledare bedriva lektion/träning i lokalerna och vi känner trygghet i att de har den kunskap som krävs för uppdraget.

• Varför kan SRK ta betalt för en anläggning (ridhuskort, boxplats etc) som är kommunens?

Anläggningen hyrs av Skellefteå Ridklubb men ägs av Skellefteå kommun.
Skellefteå Ridklubb har alltså kostnader för anläggningen och all dess utrustning. Klubben betalar hyra alla månader på året, vi har anställd personal som sköter underhåll och städning, traktorer, 4-hjuling, harvar, hindermaterial, dressyrstaket, möbler etc. ägs och betalas av klubben.
Bidrag ansöker vi sedan utifrån våra aktiva medlemmars aktiviteter inom klubben, därför har de ofta en ”billigare” avgift än de som inte är aktiva inom klubben, de aktiva bidrar även med ideellt arbete som hjälper till med att minska kostnaderna i klubben.

Vi hör ofta att om fler klubbar/ personer använder anläggningen blir det billigare- ja både ock, det är fler som delar på hyreskostnaden till kommunen men material, underhåll ökar i takt med att de används mer vilket gör att dessa kostnader ökar.

Alla föreningar i Sverige kan söka bidrag för sina aktiviteter och kostnader så Skellefteå Ridklubb är inte ett undantag utan samma förutsättningar ges till alla föreningar- hur föreningen sedan gör och vad de prioriterar kan man läsa i föreningens stadgar och styrdokument.

• Hur kan kommunen lägga flera miljoner på att rusta upp hagar för privatägda hästar?

Kommunen hyr ut en anläggning som är avsedd för djur. För att följa djurskyddslagen behövde marken på anläggningen rustas upp. Projektet har drivits av föreningen under många år, där föreningen gjort studiebesök, undersökningar och sammanställt olika forskningsmaterial, och hämtat information från profession inom området. Samarbete har efter det genomförts mellan kommun och klubb.

• Hur går tilldelningen av hästar till, vilka kriterier styr matchningen, och hur säkerställer ni ur ett lärandeperspektiv att alla barn – oavsett storlek – får rida olika typer av hästar, inklusive större hästar, regelbundet?

Storlek på hästen och längden på ryttaren avgör i huvudsak, i grupper kan det finnas 5 långa och 5 korta elever varpå de långa rider de större hästarna och de korta rider de mindre hästarna. Vi försöker ha hästar med olika temperament i alla storlekar så man får olika utmaningar även inom sin storlekskategori.
Vårt mål att alla ska sitta på en häst som är lagom i storlek och temperament.
Undantag är om en elev känner olust att rida en viss häst, där brukar vi försöka byta till en häst som eleven känner sig trygg med.

• Vilka regler gäller för hästbyten mellan elever innan lektion, och hur säkerställer ni att dessa är tydliga, konsekventa och skapar trygghet för alla barn att kunna säga nej?

Att byta häst är inget eleverna får göra spontant, det sker oftast när en elev i gruppen inte vill rida en individ så brukar de komma och fråga om de kan byta- här litar vi på att eleverna vågar säga nej om de blir tillfrågade att byta och inte vill, ofta berättar eleverna att de erbjudit sig.
Att helt säkerställa så att ingen elev upplever att de inte kan säga nej går såklart inte men vi hoppas att om så är fallet att de vågar prata med en förälder som kan höra av sig till oss via mail eller att de vågar höra av sig via våra kanaler för trygghetsarbetet.

• Hur arbetar ni vid sammansättning och förändring av ridgrupper för att skapa en balanserad nivå som både utmanar mer erfarna elever och samtidigt ger mindre erfarna möjlighet att utvecklas i sin egen takt?

Inför varje termin ser ridläraren över sina ridgrupper- är det någon som sticker ut i någon riktning, är gruppen jämn osv. Sedan görs ev. mindre justeringar.
Större justeringar sker när en nivå av ridgrupp inte är nog många elever och vi behöver då ta bort en grupp och flytta om, alt att det är för många elever för de grupper som finns inom nivån.
Tyvärr ställer det till lite att alla elever inte kan rida alla dagar/tider, det gör att en elev kan hamna i en grupp som är för lätt/svår under en period. Även önskemål om att rida samtidigt som någon annan ställer till det och här får man göra en avvägning- är ridningens nivå viktigare än samhörigheten?
Ridning är en sport som även om den sker i grupp är individuell och ofta kan elever genomföra övningar på sin nivå även om de i gruppen är på en annan nivå.

Största skillnaden som syns är när barnen lär sig galopp- vissa lär sig snabbt och andra tar lång tid på sig. Fördelen är att den som lärt sig galopp kan galoppera i övningen även om de som inte lärt sig galopp tränar på det.
Mycket går anpassa på lektion så att alla elever ska kunna utmanas. Eleverna kan anpassa avstånd, vända över så de kan utföra övningen även om hästen före travar, men självklart är det våran största avsikt att eftersträva jämna grupper och hästar som kan övningarna.

Med dessa svar hoppas vi att vi mött era funderingar! Vi uppmanar återigen våga fråga och hör av er, vill ni bli uppringd går det utmärkt genom att maila och skriva ert telefonnummer J

Skellefteå Ridklubb ridhus@skerid.se

Styrelsen srk.skerid@gmail.com

Trygghetsrådet Trygghetsradet.srk@outlook.com